Lunds historia
Lund är en av Sveriges äldsta städer och kanske den allra äldsta i landet. Lund var dock en dansk stad som inte blev svensk förrän år 1658. Lund grundades runt år 990 och var då inte den äldsta danska staden. Det fanns flera andra städer eller stadsliknande bebyggelser från vikingatiden i Norden innan dess. Bland dem finns bland annat Uppåkra som låg en dryg halvmil från Lund.
Lund är en av Sveriges äldsta städer och kanske den allra äldsta i landet. Lund var dock en dansk stad som inte blev svensk förrän år 1658. Lund grundades runt år 990 och var då inte den äldsta danska staden. Det fanns flera andra städer eller stadsliknande bebyggelser från vikingatiden i Norden innan dess. Bland dem finns bland annat Uppåkra som låg en dryg halvmil från Lund.
Troligtvis var det Uppåkra som flyttades och blev Lund. Arkeologiska fynd från platsen visar att staden som låg vid Uppåkra kanske redan hette Lund. Att en stad hamnade just där Lund ligger är inte så konstigt. Staden ligger på Romelåsens sydvästra sluttning och nedanför sluttningen var det vid den här tiden sankmark och mossar som skyddade staden på ett naturligt sätt. Dessutom gick två landsvägar, en nord-sydlig och en öst-västlig precis vid staden. Genom det kunde Lund kontrollera stora delar av Skåne.
Runt år 990 fanns redan en kyrka och en kristen begravningsplats i staden. Fram till 1060-talet hade staden starka relationer med Canterbury och dåvarande ärkebiskopssätet.
Lund blev ett eget biskopssäte år 1060 då det organiserades med ett tiotal stift i Danmark. Man började då bygga en domkyrka i staden, men fick konkurrens av Dalby som ligger en dryg mil utanför Lund. Dalby aspirerade också på att bli biskopssäte och började faktiskt bygga en egen domkyrka som dock aldrig blev färdigställd.
År 1085 öppnade portarna på Katedralskolan i staden, vilket gör den till Nordens äldsta skola. Tidigt under 1100-talet stod även Lunds domkyrka klar tillsammans med flera mindre kyrkor och ett kloster.
Under den tidiga medeltiden var Lund en mycket viktig stad. Kanske till och med Danmarks viktigaste. Här bodde runt 4 000 invånare vilket var mycket på den tiden. Under 1300-talet börjar dock Malmö växa fram med sitt färjeläge för resor över sundet och som hamnstad. Lund lyckades dock behålla sin position som bildningsmässig, kyrklig och kulturell huvudstad.
Under mitten av 1500-talet flyttades allt mer från Lund till Malmö, bland annat myntslagarverket, vilket försämrade handeln i Lund. Lund tappade invånare men lyckades förbli biskopssäte. När Lund blev svenskt år 1658 hade staden omkring 1 500 invånare.
År 1666 grundades Lunds universitet, en stor del i att underlätta försvenskningen. Antalet studenter var inte många och under Skånska kriget lades undervisningen tillfälligt ned. Slaget vid Lund tog plats 1676 och svenskarna tilldelades segern. År 1678 drabbades Lund av en förödande brand efter att danska trupper intagit staden och satt eld på den. Skånska kriget slutade dock 1679 genom en fredsförhandling i just Lund. Vid det här laget var staden fortfarande inte återuppbyggd efter branden och universitetet var fortfarande stängt.
De gamla professorerna gick sedan samman för att påverka kungen och kronan att återuppta universitetsverksamheten i staden. De fick som de ville även om flera av de tidigare universitetsbyggnaderna strukit med i branden.
Runt sekelskiftet 1600/1700 var Sverige i krig och både danska och svenska trupper förlade staden. Bränder härjade och en böldpestepidemi bröt ut. Staden var hårt prövad och därför valde Karl XII att residera i staden mellan 1716-1718 och under de åren styrdes Sverige från Lund.
Lund inkorporerades sedan i Sverige på riktigt under Frihetstiden vid 1700-talets början. För staden innebar det inte så mycket. Lund var vid den här tiden en småstad utan särskild betydelse i landet. Universitet var fortfarande litet och inte mer än ett par hundra studenter gick här. Något som ändrades under 1800-talet. Sent på 1700-talet började staden växa igen och under tidigt 1800-tal hade staden en guldålder. Flera storheter som Per Henrik Ling, Esaias Tegnér och Carl Adolph Agardh var verksamma i Lund.
År 1849 gick den första Lundakarnevalen av stapeln och blev snabbt ett återkommande evenemang. Nu för tiden sker Karnevalen var fjärde år.